Vilka pollen ger allergi?

nyser

Pollenallergi drabbar många barn

Varför är det bara vissa pollen som är allmänt allergiframkallande? Ingen vet varför immunförsvaret reagerar mer på vissa pollen än andra! Men man vet att det finns två faktorer som samverkar för att göra ett pollenslag besvärligt i allergisammanhang.

Det första är antal. För att ett pollenslag ska förorsaka allergi måste det finnas stora mängder av det i luften.

Det andra är förekomst. Pollenslaget måste vara allmänt förekommande över större områden under en längre tid för att allergi ska utvecklas i en befolkning.

Av de allmänt allergiframkallande växterna är alla helt eller delvis vindpollinerade. Detta innebär att de använder vinden snarare än insekter för att sprida sitt pollen. Eftersom vinden är en nyckfull och oberäknelig transportör, får växterna räkna med att det mesta av pollenet går förlorat. I själva verket når mindre än 0,001 % av allt pollen som till exempel en björk släpper ut under en blomning sitt mål.

Att så mycket pollen går förlorat betyder att de vindpollinerade växterna måste släppa ut mycket stora mängder av pollen i luften för att åtminstone några pollenkorn ska nå fram till och landa på pistillens märke. Under svåra pollendagar kan luften därför innehålla tusentals pollenkorn per kubikmeter luft. De insektspollinerade växterna har inte alls samma problem, då de istället satsar på att få sitt pollen levererat direkt till målet av insekter. 

De vanligast allergiframkallande pollenslagen kommer från växter som har en stor utbredning i vårt land. Björk, gräs och gråbo är de tre största, och typiskt är att alla tre förekommer allmänt från Skåne i söder till Lappland i norr. Björkpollen finns i luften i stort sett kontinuerligt från april till juni, gräspollen från maj till september. Vi utsätts alltså för dessa allergener under en stor del av året.
Utöver detta finns ett antal andra saker som påverkar hur allergent ett pollenslag är. Intressant är att notera att tallpollenallergi är relativt ovanlig, trots att tallpollen förekommer både allmänt och rikligt.

Många frågor återstår att besvara, men forskning pågår och nya rön presenteras ständigt.

 

Hur fungerar pollen?

Pollenspridare i arbete

Pollenspridare i arbete

Pollenkornet bär med sig hanligt genetiskt material, som tillsammans med det honliga genetiska materialet i ett ägg kan bilda ett frö. Pollenkorn transporteras med hjälp av vinden eller av en insekt från ståndarna i en blomma till pistillen i en annan. Om blommorna sitter på olika plantor, om plantorna är av samma art och om de är fungerar genetiskt med varandra, gror pollenkornet på pistillens märke. Pollenkornet levererar sitt geninnehåll till ägget, och äggert och pollenkornet smälter samman. Därmed börjar utvecklingen mot ett frö.

Pollen är alltså nödvändigt för att frön ska kunna bildas. Frön är nödvändiga för att nya plantor ska kunna växa upp.

Redan på 800-talet f.Kr. visste man hur pollen fungerade. Man kunde pollinera växter på konstgjord väg, och på det sättet förädla och renodla egenskaper hos växterna som man tyckte var bra. Men det var inte förrän med mikroskopets intåg på 1600-talet som människan verkligen kunde studera enstaka pollenkorn. Pollen beskrevs för första gången i slutet av 1600-talet av en engelsk läkare.

Carl von Linné studerade i början av 1700-talet pollenkorn och kallade dem för pulvis Antherarum, eller ståndarmjöl. Senare kom benämningen frömjöl i allmänt bruk. Men att kalla pollen för frömjöl är direkt felaktigt, eftersom man lätt kan få uppfattningen att det rör sig om små frön, eller beståndsdelar av frön.

 

Vad är pollen?

ambrosia

Ambrosiapollen sett genom svepelektronmikroskop

Pollen är små, runda eller plattade korn, som växterna använder vid sin förökning. Storleken är mellan 20 och 50 tusendels millimeter i diameter. De flesta pollen är gula, men även röda, bruna och blå varianter förekommer. Ytan på pollenkornet kan vara slät, vårtig eller taggig. Ofta finns ett antal öppningar, som kan vara antingen runda (porer) eller avlånga (colpi).

Populärt uttryckt skulle man kunna säga att pollen är växternas spermier. De innehåller det hanliga genetiska materialet, som efter sammansmältning med det honliga ägget växer till ett frö. Pollenkornet i sig kan alltså inte ge upphov till en ny planta, utan måste sammanföras med ägget för att ett frö ska kunna bildas.

Pollen finns i blommornas ståndare. Ståndarna är de hanliga könsorganen i en blomma. Det honliga könsorganet kallas pistill. Pistillen består av fruktämne, stift och märke. Fruktämnet innesluter ägget, stiftet är ett slags skaft och märket fungerar som landningsbana för pollenkorn.

Varför finns pollen?

Pollenkorn på pistill

Pollenkorn som landat på en pistill. Förstoring.

Pollenkornen är växternas sätt att sprida sitt genetiska material över större avstånd. Eftersom växter inte är rörliga såsom djur, måste de förlita sig på andra metoder att sprida sig än på ren förflyttning från en plats till en annan.

Vi kan resa till andra delar av världen och sprida våra gener där om vi vill. Men växterna sitter fast med rötterna i jorden. Därför tar de hjälp av vinden eller av insekter för att pollenkornen ska nå fram till honplantor längre bort.

Spridning av genetiskt material över stora områden ökar den genetiska variationen och minskar risken för inavel. Ju större genetisk variation en grupp organismer har, desto bättre rustade är de i allmänhet för att klara förändringar i livsmiljön. Pollenkorn kan tillryggalägga hundratals mil, medan äggen aldrig lämnar moderplantan. Översatt till mänskliga förhållanden skulle det innebära att pojkar på måfå reste kors och tvärs i världen medan flickor stannade hemma hos mamma och väntade på dem.

Bild: @ Sebastian Kaulitzki

När finns pollen?

Fakta: fjärrtransport

Pollen kan transporteras mycket långa vägar med vinden. Därför har vindens riktning också betydelse. Blåser vinden från ett område där intensivt pollensläpp pågår, för den naturligtvis med sig pollen till alla de områden som ligger i vindriktningen. På våren kommer ofta björkpollen från Centraleuropa innan våra egna björkar har slagit ut.

Pollen kan förekomma i utomhusluften året om. I perioden februari/mars fram till oktober får man räkna med att det finns pollen i luften i stort sett kontinuerligt. Under april till juni är det vanligt med höga halter. Pollenhalterna varierar också över dygnet. I normala fall är pollenhalterna högst mitt på dagen och en bit in på eftermiddagen och lägst under de tidiga morgontimmarna.

Pollensäsongen uppdelas i tre perioder. Den första omfattar lövträdensblomning, och sträcker sig från februari till juni med tyngdpunkt i månadsskiftet april-maj. Den andra omfattar gräsblomningen och sträcker sig från april till oktober, med tyngdpunkt i juni-juli. Den tredje och sista perioden omfattar gråbons blomning, och sträcker sig från juli till september med tyngdpunkt under första halvan av augusti.

Vädret styr hur mycket pollen växterna släpper ifrån sig och hur mycket pollen luften kan innehålla. Soliga, blåsiga och relativt varma dagar frisätts stora mängder pollen, som kan transporteras över långa sträckor. Regniga och kalla dagar är oftast ståndarna stängda, och inget pollen släpps ut. Regndropparna tvättar också ur luften och sköljer med sig luftburet pollen till marken.

Vissa år är så kallade pollenår. Då har förutsättningarna för en riklig blomning varit goda, och växterna har lagt mycket energi på att blomma. Vad som påverkar om ett år blir pollenår eller inte, varierar från art till art och är inte alltid känt. Svåra pollenår för björk var till exempel åren 1993, 1998 och 2000.